”Han får följa med så mycket han kan” : En studie om sex gymnasielärares uppfattningar kring nyanlända elevers lärandesituation och stödinsatser

Genom intervjuer med sex yrkesverksamma lärare söker jag utreda den grad av litteracitet deras undervisning fordrar för att ställa den i jämförelse med upplevelsen av hur väl deras nyanlända elever svarar mot denna. Uppsatsen har även som mål att analysera det stöd informanterna ger sina elever i förhållandets diskrepans. De slutsatser jag drar är att undervisningen kräver en högre grad av litteracitet än vad eleverna besitter. Den i sig vållar därför vissa problem för de nyanlända eleverna varför stödinsatser vidtas av lärarna – stöd som har kunnat tematiseras till förenkling av lektionsinnehåll, organisatoriskt stöd, muntliga examinationer i stället för/som komplement till skriftliga och slutligen interaktion före och efter lektionerna. Vid analys av stöden går en viss problematik att finna – några av de sätt som de uttrycker sig på kan ha en kontraproduktiv effekt i det långa loppet för eleverna